Järnvägsparken och Älvparken med byggnader
Älvkarleö Järnvägspark med Stora Hallen
Älvkarleö Järnvägspark invigdes år 1900. Parken var den första i sitt slag i Sverige. Den anlades av Uppsala - Gefle järnvägsaktiebolag till glädje och hälsa för tågresenärer på utflykt från staden. Ett omfattande gångvägsystem följde mjukt terrängens former med broar där så behövdes. Söder om den dåvarande stationsbyggnaden fanns entrén till parken mellan två kioskbyggnader. I parken fanns badhus och andra byggnader samt en förvaltarebostad i den södra delen. I den norra delen mot Kungsådran finns Stora Hallen som är bevarad och renoverad på enskilt initiativ i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Upplandsmuseet, Länsarbetsnämnden och Länsstyrelsen 1994-1998. Stora Hallen var en serveringsbyggnad med utrymmen även för sällskap att inta medhavd matsäck. Byggnaden är ritad av Sigge Cronstedt 1869-1958. Sigge Cronstedt arbetade med ett formspråk i traditionen av Ferdinand Boberg med mjuka volymer och rik detaljering. Parken var en marknadsföring av tågresandet med stora humanitära inslag. Utflyktsmålet var ämnat för vederkvickande friluftsliv för de kringboende och särskilt barnfamiljer i städerna. Parken bar också ett nykterhetsbudskap. Inträdet var gratis.
Under 2008 kommer tågtrafiken att återupptas med en hållplats vid de nybyggda perrongerna vid den tidigare Älvkarleö station. Tågtrafiken kan få en stor betydelse för Älvkarlebyfallens möjlighet att bevaras och utvecklas. Järnvägsparken kan återuppbyggas med bad- och båtplatser om markerna säkerställs i allmänhetens ägo.
Urklipp ur karta från 1912, Lantmäteriet
Älvkarlebyfallen var en internationellt känd turistmiljö vid sekelskiftet. I förberedelserna för statens kraftverksbygge vid Älvkarlebyfallen var förutsättningarna att inte störa natur- och kulturmiljön. Järnvägsparken skulle sparas enligt de kartor som upprättades. Laxfisket skulle bevaras med laxtrappor som skulle säkerställa laxens fria uppgång i älven tillsammans med återbesättningar av yngel. Konsekvenserna blev dock värre än man tänkt sig. Fisket gick ner. Yngelutsättningar klarade inte återbesättningen. Kraftverket blev en viktig tillgång för Sveriges industrialisering och elektrifiering. Man beslutade att höja fördämningarna och öka fallhöjden 1936. Järnvägsparken lades då till stora delar under vatten. Verksamheten i parken dog ut. Stora Hallen har fram till dess den renoverades 1994-98 använts som förläggningsbyggnad för militären under andra världskriget och senare som militärt mobförråd.
Urklipp ur Vattenfalls karta över kraftverksprojektet 1911-1916
Stora Hallen med mjuka varierade former.
Stora hallen har vid renoveringen planerats för att inrymma en kulturhistorisk utställning över laxfisket i Älvkarleby genom tiderna för att samtidigt såsom idag kunna användas vid större evenemang som t.ex. Dagermandagen, Älvkarlebyveckan, musikaftnar och olika gästspel.
Kioskbyggnad flyttad från entré i Järnvägsparken till Västanå.
Älvparken med Brostugan vid Carl XIII:s bro
Det som i historiska tidskriftsartiklar (Idun, 1909) kallas Älvparken tillkom tillsamman med gästgiveriet Brostugan i samband med bygget av Carl XIII:s bro 1815-1816. Carl XIII:s bro utgjorde en stor förbättring av länstrafiken på riksvägen mellan de södra och norra delarna av Sverige. Vid Älvkarleby hade man tidigare varit tvungen att färja över Dalälven. Brostugan består av en byggnad för gästgiveriet och en gårdsbildning med före detta stall och andra uthus. Brostugan är en av de äldsta byggnaderna i området. Älvparken är den plats med den bästa utsikten över de tre grenarna av Älvkarlebyfallen. Under åren har här legat olika byggnader och bryggor för rekreation för resande och lokalbefolkning i en parkmiljö med stora ädelträd. I Älvparken finns två gamla jätteträd, en ek och en lind på utsiktsdäcket vid parkserveringen. Mellan klipphällarna i forsen invid Älvparken finns en av de traditionella platserna för nejonögonfiske vid Älvkarlebyfallen. Fisket bedrevs tidigare med de traditionella fiskeredskapen i form av tinor byggda i trä men idag mest med nätburar i metall. För tillfälligt är fisket ej utarrenderat. Brostugan och Älvparken bildade tillsammans en bysamfällighet fram till 1920-talet då den överfördes till Kungliga Vattenfallsstyrelsens förvaltning.
Apoteket
Apoteket byggdes omkring 1880 i ett strategiskt läge vid riksvägen för utbudet av medikamenter. Byggnaden berättar med sin ståtliga form med rik detaljering av fönsteromfattningar, balkong- och veranda snickerier om Apotekens dåtida betydelse.
Älvparken 1876, Svenska Familj – Journalen
Älvparken 1890. Apoteket syns på höjden till höger om landsvägen.
Brostugan och Älvparken 2005
Turisthotellet
Turisthotellet byggdes intill Älvparken 1897 som hotell och restaurang av ett aktiebolag bildat med intressen från bland annat Älvkarleö bruk. Byggnaden har en formrik arkitektur som är typisk för det sena 1800-talet. Fasaden har liggande fasspontpanel i bottenvåningen och en spånklädd fasad på vindsvåningen. Ett torn på vindsvåningen avslutas med en identitetskapande lanternin. Byggnaden har burspråk, stora bågfönster och vindsfönster som ger ett livligt intryck. En utbyggnad som också innebar att verandan byggdes in genomfördes på 1970 talet. Byggnaden är ett typiskt uttryck för turistnäringen kring sekelskiftet 1900.
Turisthotellet från Bifrostbron.